Rita Nordström-Lytz (PeD) är tidigare universitetslärare vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi och verksam forskare inom bl.a. NORP (Nordiskt nätverk för Relationell Pedagogik). Nordström-Lytz diskuterar två hållningar till mänskliga rättigheter i skola och utbildning. Inledningsvis redovisas den betydelse som mänskliga rättigheter har, eftersom värdegrunden för den grundläggande utbildningen i Finland, enligt Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder 2014, utgörs av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, ESK-konventionen, Europakonventionen, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om urfolkens rättigheter. De mänskliga rättigheterna utgör därmed referensramen för mål, metoder och innehåll i skolans verksamhet.

Mänskliga rättigheter kan förverkligas i skolpraxisen på två olika sätt. Det ena handlar om kunskap; att veta det rätta, att känna till och förstå innebörden i de mänskliga rättigheterna. Det andra handlar om medlevandet med andra; att inse att andras mänskliga rättigheter utgör mina skyldigheter (liksom att mina rättigheter utgör andras skyldigheter), att öva sig i att göra det rätta. Utifrån detta dubbla perspektiv, att veta och att göra, ses lärarens uppdrag fokuserat dels på den närvarande klassrumssituationen med eleverna och dels på den värld som existerar utanför skolan – den värld som skolan förväntas utbilda elever för.

Med bas i läroplanens värdegrund diskuteras två frågeställningar. Den första frågan handlar om klassrumspraktiken: Hur kan läraren forma en klassrumsgemenskap där respekten för den andras rättigheter kombineras med en insikt om de egna skyldigheterna? Den andra frågan riktar sig bortom klassrummet, till den värld som dagens elever kommer att forma och leva i: Hur lever vi mänskliga rättigheter i en värld där var och en månar huvudsakligen om de egna rättigheterna, medan det som går bortom dessa inte angår oss?

Advertisements